Efter många om och men (med bland annat läckande slang till de nya vattenkopparna) blev då äntligen allt klart för inflyttning i fredags kväll!
Alla verkade sugna på att kolla in nya stället och gick nyfiket in utan problem. De såg mycket kortbenta ut när de gick runt i all halmen, såg lite roligt ut. Bortsett från att de knödde lite på varann (vissa mer än andra) gick allt bra. Det är klart att det är en väldig skillnad i utrymme på att gå runt alla tillsammans i en hall, jämfört med att ha ett helt gärde att röra sig på, men de verkar vänja sig förvånansvärt snabbt. Ena gänget (de är uppdelade i två avdelningar) har fått gå ut ett par gånger, och lite skutt och spring har det blivit men sedan ville de gå in igen. Delvis säkert för att andra gänget ropade på dem, men jag tror att de tycker det är gott att vara inne.
Även om det fortfarande är milt ute känns det väldigt skönt att det kan regna och blåsa bäst det vill (fast gärna inte ändå förstås) medan de har det torrt och bra där inne.

I och med att djuren är inne blir det förstås också mer dagligt arbete med själva skötseln. I stället för att bara köra ut en bal (nåja, kan ju vara nog så krångligt), kolla vatten och att allt är ok, är det numera också utfodring med gaffel (d v s högaffel, stoppar in i munnen gör de själva), och mocka och strö som gäller.
Vi har inte fått till ett bra system med halmen än (som det inte finns plats för precis vid hallen). Det är ju en del som ska strös ut varje dag så vi tänkte (innan) att en rejäl byggsäck blir bra. Men även om halm inte är så tungt, så blir det ändå väldigt tungt och otympligt att hantera en stor oformlig byggsäck, även om man inte tar den helt fullproppad. Men det finns ju mindre varianter också så det får vi införskaffa, skulle nog kunna fungera bra.
Finns annat med att klura lite på. Men någonstans får man ju börja och så sedan göra förbättringar allteftersom man märker hur det fungerar och kommer på andra lösningar.

Ska försöka se till att lägga upp lite mer bilder  inom kort!

/Lovisa

I lördags grejade jag med lite av varje i hallen (där djuren ska gå) och det sista jag skulle göra innan jag gick in var att köra en ny bal till djuren i hagen. Eftersom jag skulle ut och äta med en av systrarna på kvällen såg jag till att göra det i hyfsad tid för att slippa stressa.
(– Jojo…!)

Djuren hängde omkring vid öppningen så jag fick hjälp av min syster Helén som lämpligt nog var i krokarna och öppnade och stängde för mig när jag körde in med balen.
Man kan lugnt säga att djurens trafikvett är under all kritik – det är inte precis att de flyttar på sig när traktorn närmar sig, snarare står/går de precis framför och makar inte på sig förrän de absolut måste. Opraktiskt!

Så skulle jag då tippa ner balen i foderhäcken (alltså en sån där ”plåtring” med ätplatser runt) som redan stod på gärdet. Detta har jag inte gjort förut (utan bara satt ut balarna först och sedan placerat foderhäcken över) och det ville sig inte bättre än att den landade på fel håll! – Typiskt! Istället för att stå på ena änden, som den ska för att det ska gå att dra av plasten och för att den ska gå lätt att äta ifrån, så la den sig på runda sidan. – Typiskt! Djuren var förstås sugna på det nya fodret så det gjorde det ju inte lättare att försöka lösa det hela när de stod och trängdes. För att underlätta bestämde jag mig för att köra in en bal till den andra foderhäcken också, även om det inte var riktigt slut än, så att de kunde hänga där istället medan jag kunde försöka få ordning på den första.

På´t igen alltså. Men hamnade denna bal rätt? Icke! Det blev precis samma sak igen! Grrr! Ibland är det bra tröttsamt att var nybörjare.

Vid det här laget var både mamma, Helén och Carl på plats för att hjälpa till. Jag fick försöka tippa upp balen, först den ena och sedan den andra, med lastaren så att de andra kunde försöka dra bort plasten och nätet där (på den sidan som hamnat neråt). Det var inte så lätt att få till men gick väl ok till sist. Sedan drog vi loss en del av fodret så att de hade en del lite mer lättåtkomligt att äta.

Sedan var jag inne och stämde av med pappa (som var sjuk) som tyckte att det allt skulle vara bäst att försöka vända dem rätt (genom att lyfta undan foderhäcken för att komma åt att lyfta balen och vända den rätt, och sedan sätta tillbaka häcken över.) Vid det här laget hade det hunnit bli mörkt också och detta var inget jag kände att jag skulle klara, så pappa följde med ut. Tyvärr var ju balarna rätt tilltufsade (efter att både vi och korna hade varit där och dragit och buffat) så det var lättare sagt än gjort att få någon ordning på de rufsiga högarna. Den ena blev vänd men den andra fick vara, det var för oformliga balar för att bli bra.

Som man kan förstå tog allt detta bra mycket längre tid än planerat, vilket gjorde att jag å andra sidan fick vara desto snabbare sedan; Från att jag hoppade in i duschen till att jag klev in i Kristinas bil tog det 18 minuter!

Lärdomar till nästa gång:
1. Stäng ute djuren från den delen av hagen där foderhäckarna är.
2. Om en bal skulle råka hamna fel – flytta på häcken och vänd balen rätt (medan den ännu har formen av en bal).
3. Ha gott om tid för eventuella missräkningar.

/Lovisa